cia

det här är jag!

Kanske ska jag knåpa ihop en liten text om vem jag är då. Tycker det är så svårt, men jag gör ett försök.

Man kan säga att jag är mamma, fästmö, vän, dotter, storasyster, radhusägare och anställd. Går säkert att sätta nån mer etikett på mig, om man vill det, men det här får räcka.

Mamma är jag till två tjejer. Den stora heter Felicia och är född i oktober 2002. Lustigt nog är hon född samma dag som Tessan, min brors flickvän! Den lilla heter Linnea och är född i april 2004. Det är således 1½ år mellan dem och det har ju både sina för- och nackdelar. Nu är de så stora att de har utbyte av varandra och det är en fröjd att se. De huserar på dagis när jag och Kim jobbar. De stormtrivs, men måste tyvärr gå långa dagar. Jag älskar de enormt...

Fästmö är jag till Kim. Har varit det sedan april 1996 och det funkar alldeles utmärkt. Jag är så glad över att vi fortfarande håller ihop (13 år detta år) och han är, tillsammans med ungarna, det bästa som har hänt mig. Nån gång hoppas jag att en ring ska bli två, men när det ska hända har jag då rakt ingen aning om...

Vän är jag till flera stycken personer. Jag är otroligt glad över mina fina vänner som betyder mycket för mig. Efter att ungarna kom till oss kan jag inte umgås med mina vänner på samma sätt som förut förstås, men ingen har försvunnit (de allra närmaste pratar jag nu om) som tur är. De kommer också mycket bra överens med ungarna och det är jag väldigt glad för. Flera har varit barnvakt ett antal gånger och 4 st av våra vänner är faddrar till våra ungar.

Dotter är ganska självklart att jag är, men tyvärr är jag inte det på samma sätt som förut. Både mamma och pappa är döda och jag sörjer enormt att de inte har träffat mina ungar. Mamma dog 1995 och pappa 2001. Det enda som är bra med att båda är döda är att jag tänker att de numera kan träffa varandra igen. Jag vet att pappa saknade mamma extremt. Jag blev dotter 1975 och hade en bra uppväxt.

Storasyster är jag till Mathias. Han är 4 år yngre och den skillnaden plus att vi är av olika kön gjorde att vi inte hade mycket gemensamt fram till när jag var några år och 20. Nu är jag överlycklig att jag har honom i mitt liv och skulle han flytta ifrån där vi bor (vi bor båda på samma ort) flytta jag efter! Han är sambo med Tessan och sedan julafton även förlovad med henne. Tack för den julklappen!

Radhusägare är jag sedan mars 2004. Det är både roligt, skönt, dyrt, intressant och jobbigt. Vi bor i ett bra område och har bra grannar. Tomten är lagom stor. Tur är väl det, för så intresserad av trädgårdar är jag inte. Det är Kim som sköter det mesta. Det skulle vara roligt om nåt tv-program kikade förbi och piffade till den, men att det ska hända är väl inte så troligt. Jag vet dock att Kim gör sitt bästa och med den tiden och erfarenheten han har så gör han det bra. Hjälp får han ibland av Felicia. Hon tycker det är roligt. Det är väl större risk för inbrott när man bor i radhus gentemot lägenhet och således tog vi över säljarnas larm. Det har jag lyckats sätta igång alldeles själv och det var ju lite pinsamt...

Anställd är jag vid ett oljebolag. Jobbar där på kundtjänsten med att ta emot brev och mail från kunder och till viss del även ta emot kundsamtal. Det är ett bra jobb på så sätt att kollegorna är trevliga och jag jobbar i min egen takt. Går numera på schema som alla andra och det är helt okej. Företaget är bra även när det handlar om föräldrafrågor. Det enda riktigt negativa är att det är så långt till jobbet. Från dörr till dörr har jag en restid på 2 timmar och 40 min varje dag.

Okej, det var det det. Kan avsluta med att säga att jag heter Cecilia, som många i min släkt, bl a mamma och mormor, men alla kallar mig Cia.

Å så här ser jag ut.